En putsfasad ska inte öppnas på magkänsla. Förstudien börjar med att skilja mellan ytliga åldersspår och konstruktiva signaler: bom, nätformade sprickor, frostsprängd sockel, saltutfällning, kapillärsugning vid markkontakt och missfärgning där daggpunkten kan ha hamnat fel i väggens temperaturfall. När nuläget dokumenteras med fasadritning, foton, väderstreck och tidigare materialval blir nästa tekniska beslut betydligt säkrare. En sådan bedömning gör också fasadguiden mer användbar eftersom åtgärden kan kopplas till underlag, fuktlast och önskad livslängd.
Rätt projektering handlar sedan om kompatibilitet. Lufthårdnande kalkbruk, hydrauliskt kalkbruk NHL, cementförstärkta bruk och moderna tunnputssystem har olika rörelseförmåga, alkalisk miljö, karbonatisering och vidhäftning mot tegel, lättbetong, mineralull eller äldre blandmurverk. Om en hård lagning låser en mjuk stomme kan sprickbildningen flytta sig i stället för att lösas. Om fasaden behöver byggas om från grunden bör frågan föras vidare till putsfasad eller fasadrenovering, med bilder och skadezoner samlade innan platsbesök.