Bomputs betyder att putsen har tappat kontakt med underlaget, men omfattningen syns sällan på ytan. Ett mindre ihåligt parti kan bero på en gammal lokal lagning. Ett sammanhängande fält med bom kan däremot visa att vidhäftningen är svag i flera skikt, ofta genom fukt, frost, fel bruk, dålig grundning eller rörelser där underlag möts. Om skadan bara knackas bort där den låter mest riskerar man att lämna svaga zoner bakom ny puts.
Kartera innan mängder bestäms
Karteringen behöver inte vara komplicerad, men den ska vara konsekvent. Dela in fasaden i fält per väderstreck och markera bom direkt på bild eller ritning. Använd gärna tre nivåer:
1. punktvis bom utan sprickor eller fuktspår, 2. bom som ligger nära sprickor, bleck, sockel eller äldre lagningar, 3. utbredd bom där flera fält låter ihåliga eller där ytan rör sig.
Den andra och tredje nivån kräver mer försiktighet. Där bör man kontrollera om vatten leds in bakom putsen, om kapillärsugning vid sockel är aktiv eller om nätning saknas vid övergångar. På äldre fasader kan även brukets hårdhet spela roll; hydrauliskt kalkbruk och cementrik lagning rör sig inte alltid på samma sätt som befintligt material.
En bra beslutsregel är att lokal lagning bara är rimlig när bommen är avgränsad och orsaken går att förstå. Spridd bom, återkommande frostskador eller släpp runt flera detaljer pekar oftare mot fasadrenovering med kontrollerad rivning och uppbyggnad. Artikeln om bomputs och släppt puts ger en tydligare skadebeskrivning. Skicka karterade helbilder och närbilder om du vill att lagning och omfattning ska kunna diskuteras mer konkret.