Sprickor i putsfasad ska inte sorteras efter bredd först. Läge, riktning och upprepning säger ofta mer om orsaken. En hårfin krympspricka i ett ytskikt kan kräva bevakning och rätt målning, medan diagonala sprickor från fönsterhörn kan visa rörelser i öppningen. Horisontella sprickor vid bjälklag, återkommande sprickor mellan olika underlag eller sprickor som följer gamla lagningar behöver en annan bedömning. Där spelar nätning, dilatationsfogar, brukets hårdhet och fasadens fuktlast in.
Läs sprickan som en karta
Ett enkelt sätt att undvika fel åtgärd är att klassificera varje sprickzon innan lagning:
1. Ytspricka: tunn, begränsad och utan bom eller missfärgning. 2. Detaljspricka: återkommer vid bleck, hörn, sockel, balkong eller takfot. 3. Rörelsespricka: diagonal, horisontell eller återkommande där underlag möts. 4. Fuktspricka: följs av mörka partier, salt, frostsprängning eller släpp.
Åtgärden bör följa klassen. En ytspricka kan ibland hanteras i samband med målning om underlaget bär. En detaljspricka kräver att anslutningen kontrolleras innan den fylls. En rörelsespricka kan behöva nätning, rätt fogplacering eller kontroll av dilatationsfogar. På äldre hus behöver hydrauliskt kalkbruk eller mjukare material ibland väljas för att inte flytta spänningen till tegel, fogar eller äldre puts.
Titta även på om sprickan är torr, missfärgad eller kantresande. Fuktspår och bom runt samma linje gör lagningen mer riskfylld än en ren ytspricka utan rörelse.
Fotografera sprickorna med skala, gärna efter regn och efter torrperiod, och markera om bom finns i närheten. Artikeln om sprickor i putsfasad hjälper till att skilja ytskada från större renoveringsbehov. När omfattningen är oklar kan kostnadskalkylatorn för putsfasad användas för att samla yta, höjd och tänkbar åtgärdsnivå innan du går vidare med offertunderlag.