Sockelputs får ofta ta den hårdaste fuktbelastningen på en fasad. Efter regn kan den mörkna av stänkvatten, markfukt, snörester eller vatten som rinner ned från fasaden. Om fukten stannar kvar länge, om putsen blir porös eller om salt och färgsläpp syns några decimeter upp på väggen bör skadan inte behandlas som vanlig smuts. Då kan kapillärsugning vara en del av problemet.
Läs sockeln efter nederbörd
Titta på sockeln samma dag som regnet fallit och igen efter ett dygn med torrare väder. En jämnt mörk yta kan vara tillfällig uppfuktning, medan fläckar som stannar kvar vid mark, hörn eller gamla lagningar pekar mot en återkommande fuktväg. Kontrollera också om marken lutar mot fasaden, om rabatter ligger för högt, om hårdgjorda ytor studsar vatten mot väggen och om putsen går ned i fuktig markkontakt.
Kapillärsugning märks ofta genom att skadan vandrar uppåt i putsen. Det kan ge saltutfällning, frostsprängda kanter, bom eller färg som släpper trots att ytan tidigare målats. Om sockeln bara putsas igen utan att fuktlasten minskas riskerar lagningen att bli en ny svag zon. Därför behöver marknivå, dränerande skikt, sockelavslut och befintligt bruk läsas som en helhet.
Fasadguiden är en bra start när du vill skilja mellan ytskada, fuktspår och större renoveringsbehov. Vid återkommande släpp runt sockeln kan nästa steg vara fasadrenovering, men underlaget bör först visa var fukten kommer ifrån.
Samla helbilder efter regn, närbilder på sockel och uppgift om marklutning innan du begär bedömning. Då blir dialogen mer konkret: ska fuktbelastningen minska först, ska sockeln lagas lokalt eller behöver fasaden bedömas som ett större system.